Kan inte minnas att vi köpte så mycket nya möbler eller renoverade så värst mycket. Men möblerade om det gjorde vi ofta. Det kanske var det man sysslade med på åttiotalet.
Jag gillade He-Man väldigt mycket som barn (tills min kompis sa att han var bög, då bytte jag till Star Wars) men det fanns aldrig i min värld att jag skulle få ett He-Man-rum ett Star Warsrum eller nåt annat rum med tema.
Man satte upp posters från tidningar med pressveck och häftstiftsmärken och om man ville ha det riktigt fräckt satte man dom snett.
Ett eget rum var heller inte att tänka på. Ett tag var vi tre bröder i ett rum. Det var loftsängar i olika nivåer i hela rummet och vi klättrade på väggarna, men oftast i positiv bemärkelse.
Jag kan tycka det ser så tomt ut när jag ser nyinredda barnrum med en ensam spjälsäng ståendes i ett hörn. Tomt och skrämmande stort.
Att min lilla flicka skulle ha ett eget rum nu känns helt absurt. Men jag vet att hon växer fort. Så nu gäller det att hitta en större lägenhet annars är det väl bara att sätta igång att bygga loftsängar...
i vuxen ålder kan jag nog känna att min kompis hade rätt angående He-Man

sparris, 2010-12-05
Då som nu fick nog gemene man sin inspiration från IKEAkatalogen.
LadyClose, 2010-11-25
Ja He Man är onekligen lite smyghomo men jag gillar han ändå!
När jag ser barnrum som du beskriver blir jag så svartsjuk! Själv trängdes jag i en skrubb med en av mina bröder när jag var liten (dom två andra bröderna som var äldre trängdes i en större skrubb). Det känns lite överdimensionerat när jag ser barnrummena, det känns som om barn nuförtiden ska ha ALLT när dom är sju år gamla, en säng, ett skrivbord med dator, tv med tv-spel, minikök, kuddborg, kläterställning, sovkoja, linbana, rutschkana osv. Vissa småbarn bor lyxigare än vad jag gör.