Renovering med bibehållen själ

Hela huset är inrett vid olika tidpunkter och gubben som bodde i huset innan oss, gick verkligen fullt ut då han inredde. Kolla bara in den röda hallen, 70 talet så att det skriker. Skulle aldrig komma på tanken att färgsätta ett rum så här men ändå kan jag inte tänka mig att ändra på den, då den är en del av husets själ.

Flera av rummen har något speciellt i sig men det är endast den röda hallen och vårat bibliotek med gula medaljongtapeter som kommer att få vara kvar orörda, givetvis försöker jag även ta tillvara unika detaljer i de andra rummen med. Lister och speglar i storarummet, väggfasta soffan och skåpsluckorna i köket. Men den gröna sjögrästapeten i kombination med den brandgula heltäckningsmattan i hallen på övervåningen går bort. Även den blå tapeten med små orange blommor och röd våtrumsmatta tas nog bort i sinom tid.

Vad ska man spara och inte spara? Det är en svår fråga. Det är kanske inte bara det som är snyggt för då hade nog den röda hallen åkt, nej i detta fallet är det energin i rummet. Hur trött jag än är när jag går upp på morgonen, så blir jag alltid lika pigg och glad när jag går in i hallen och tar på mig min jacka hela rummet strålar energi in i mig (kan det vara inbillning tro).

I andra fall som tex köksluckorna; finns ingen i hela värden som har likadana de är handmålade/ådringsmålade, de är vare sig snygga eller att ådringsmålningen är bra gjord, nej de är unika.

Problemet med mitt sätt att renovera är tidsåtgången vid projekteringen av rummen, jag klarar inte av att hitta själen i rummen utan att bott där ett tag. Blir fascinerad av er som totalrenoverar era hus innan ni flyttar in, hur lyckas ni behålla det unika ni ser i era hus? Eller är jag bara ute och cyklar?