Jahapp, nu var vi igång!
Vi har en månad på oss att få vår 60-talsvilla att bli beboelig... Kommer vi att lyckas? Vi måste, för den 30 maj säger vi hejdå till vårt gamla boende. Tänkte här bjuda på lite godbitar från denna resa...
En rivstart i helgen, då Herrn i huset rev loss sjok av gamla mattor som satts dit mycket omsorgsfullt någon gång i mitten av nämnda decennium, och jag slipade mörkblå lister matta och mottagliga för lite fräschare vitt.
Det dröjde inte lång stund förrän vi insåg att det här gamla huset inte har tänkt ge med sig så där utan vidare! Den mörkbruna heltäckningsmattan låg väl bra där den alltid har legat? Två knivar förbrukades vid bortslitningen av denne.
Med overklig kraft kämpade en tapet för att slippa dras ner, och straffade oss med av efterlämna ett tjockt obehagligt lager av fluff...? Vi provar att tämja det med spackel.
Idag var det min tur att göra en insats medan resten av familjen var på olika håll.
De första tre timmarna vill jag helst radera från mitt minne, då jag slipade spackel och försökte undvika paniken som kom krypandes med grådammet som satte sig överallt - hår, ögon, näsa, hals, öron, inälvor... Hade nästan klarat mig igenom hela rummet då jag fick ett anfall och fick springa ut i trädgården och borsta av det jag kunde och ta några djupa, friska andetag. (Jo, jag hade ändå ansiktsmask).
Efter det infernot kändes bra att äntligen få smeta på färg! Nu blir det ju några lager eftersom de mörkblå listerna är några av de mörkaste jag sett. Mitt lager grundfärg resulterade i alla fall i en något ljusare nyans av blå...
Jag är ingen händig person, gillar egentligen mer att pyssla med småprojekt, men jag måste säga att Frun i huset idag jobbade som en hel karl, unnade mig t.o.m. några svordomar när jag drog tummen i en vass spik... Sedan blev jag så frustrerad av att inte orka släpa ut matteländet som ligger kvar -ihopvikt i alla fall- så jag sopade lite planlöst golvet i stället.
Men som sagt - vi är igång, och det ska bli så spännande att se var det slutar! Min romans med shabby chic får nog fortsätta i liten skala på den stora ljusa altanen, men huset säger tvärnej, och vår utmaning blir att hitta en nivå av sextiotal/retro som känns som vi.
Tipsa gärna med bra idéer!
Vi har en månad på oss att få vår 60-talsvilla att bli beboelig... Kommer vi att lyckas? Vi måste, för den 30 maj säger vi hejdå till vårt gamla boende. Tänkte här bjuda på lite godbitar från denna resa...
En rivstart i helgen, då Herrn i huset rev loss sjok av gamla mattor som satts dit mycket omsorgsfullt någon gång i mitten av nämnda decennium, och jag slipade mörkblå lister matta och mottagliga för lite fräschare vitt.
Det dröjde inte lång stund förrän vi insåg att det här gamla huset inte har tänkt ge med sig så där utan vidare! Den mörkbruna heltäckningsmattan låg väl bra där den alltid har legat? Två knivar förbrukades vid bortslitningen av denne.
Med overklig kraft kämpade en tapet för att slippa dras ner, och straffade oss med av efterlämna ett tjockt obehagligt lager av fluff...? Vi provar att tämja det med spackel.
Idag var det min tur att göra en insats medan resten av familjen var på olika håll.
De första tre timmarna vill jag helst radera från mitt minne, då jag slipade spackel och försökte undvika paniken som kom krypandes med grådammet som satte sig överallt - hår, ögon, näsa, hals, öron, inälvor... Hade nästan klarat mig igenom hela rummet då jag fick ett anfall och fick springa ut i trädgården och borsta av det jag kunde och ta några djupa, friska andetag. (Jo, jag hade ändå ansiktsmask).
Efter det infernot kändes bra att äntligen få smeta på färg! Nu blir det ju några lager eftersom de mörkblå listerna är några av de mörkaste jag sett. Mitt lager grundfärg resulterade i alla fall i en något ljusare nyans av blå...
Jag är ingen händig person, gillar egentligen mer att pyssla med småprojekt, men jag måste säga att Frun i huset idag jobbade som en hel karl, unnade mig t.o.m. några svordomar när jag drog tummen i en vass spik... Sedan blev jag så frustrerad av att inte orka släpa ut matteländet som ligger kvar -ihopvikt i alla fall- så jag sopade lite planlöst golvet i stället.
Men som sagt - vi är igång, och det ska bli så spännande att se var det slutar! Min romans med shabby chic får nog fortsätta i liten skala på den stora ljusa altanen, men huset säger tvärnej, och vår utmaning blir att hitta en nivå av sextiotal/retro som känns som vi.
Tipsa gärna med bra idéer!
